1 november 2002


Jag tillåter mig citera en insändare i gårdagens Aftonbladet:

I morgon är det internationella vegandagen.
Animalieproduktionen är ett gigantiskt slöseri med jordens resurser. Världens åkermark räcker till 2400 kvm per person. Den minskar ständigt på grund av erosion och försaltning. De som äter animalisk kost behöver 2500 kvm, samt 600 för naturbete. Veganer behöver endast 800 kvm, vilket två demonstrationsfält vid Lantbruksuniversitets försöksgård visar. Med ändrat konsumtionsmönster kan man radikalt minska den yta som behövs för att producera föda, menar forskarna.

Henrik Scheutz, vegan sedan 10 år.


Internationella vegandagen är alltså idag, den 1/11, och då kan det väl passa bra att uttrycka sin uppriktiga beundran för alla dessa sympatiska människor.

Här i huset är vi lacto/ovo-vegetarianer, det vill säga att vi även konsumerar mjölk- och äggprodukter.
Men det beror inte på att vi envisas med att behöva ägg- och mjölkprodukter utan mer för att så många halvfabrikat som vi annars skulle tvingas utesluta innehåller dessa produkter. Och det som känns viktigt för mig att visa är att man kan äta gott och varierat utan att behöva döda djur. Om industrin hade samma inställning och bytte ut animaliska mjölk- och äggprodukter så skulle även veganer kunna äta mer varierat. Varför exempelvis tillsätta räkextrakt i en Minestronesoppa (klar buljong med grönsaker och spaghetti) som varken smakar räkor, eller på annat sätt har med räkor att göra?

Som jag skrivit på andra ställen så äter vi ägg från frigående hönor - alltså på riktigt, ute i naturen - men de äggprodukter som ingår i vegetariska halvfabrikat vet vi ju tyvärr ingenting om. Mjölk och grädde byter jag allt oftare ut i matlagning mot soja-, kokos-, havre- eller annat, eftersom ingen som helst skillnad kan märkas i den färdiga maten annat än på priset dessvärre. (Kokosmjölk ger en viss smak som är fantastiskt bra i vissa sammanhang, kanske mindre önskvärd i andra). Det högre priset bidrar naturligtvis till att folk fortsätter att välja den gamla vanliga mjölken för 6:90 istället för alternativet för 13:90.


Jag har idag - 1/11 erhållit den 500-sidiga boken SnabbMATslandet av Eric Schlosser, Ordfronts förlag (se bild på sidan ARGUMENT / MATEN) - som jag nämner på ett par andra ställen här - om snabbmatskedjornas historia, idé och policy. Jag tror jag kommer att återkomma med fler kommentarer med tiden. Litet citat från omslaget bara:

"Grainger hade hämtat ett dussin små glasflaskor från labbet. Han öppnade flaskorna i tur och ordning och jag doppade ett provdoftningsfilter i dem. Filtrena var långa vita pappersremsor som särskilt utformats för att absorbera aromämnen utan att ge några bidofter. Innan jag placerade pappersremsorna framför näsan blundade jag. Så andades jag in djupt och den ena livsmedelsprodukten efter den andra framträdde för mitt inre. Jag kände doften av färska körsbär, svarta oliver, brynt lök och räkor. Graingers märkligaste skapelse var en överraskning. Sedan jag slutit ögonen kände jag plötsligt doften av grillad hamburgare. Det luktade som om någon i rummet höll på att vända hamburgare på en het grill. Men när jag öppnade ögonen såg jag bara en smal remsa papper och en leende smakexpert."

Härligt att få bekräftelse på det man alltid har vetat: Det är inte köttet i hamburgaren som gör att den smakar som den gör, som människor vill ha den, utan smaksättningen, kryddorna. "Köttet" kunde lika gärna ha tillverkats av svamp, vete, soja eller annat som har förmåga att ta till sig kryddor. (Men det visste ju de flesta av oss redan.)
Samma experimenterande som med smak och doft sker med konsistens, vilket avhandlas mitt i boken, något som också är väsentligt för den framtida matproduktionen. Lösningarna finns sedan länge, det gäller bara att få människor att inse att vi faktiskt inte behöver äta likdelar. Det var en lösning som var nödvändig och som fungerade då vi befann oss på grottstadiet - alltså innan elen var uppfunnen. Idag, då människan förmår resa till månen begriper alltfler av oss att frågan om födan måste lösas på andra sätt än som hittills. Bromsklossarna - de som indoktrinerats till att tro på köttätandets nödvändighet, samt alla dem som har sin försörjning i det gamla systemet - kommer att bli färre efterhand, och tvingas ge vika för intelligentare lösningar och argument. Tro mig!



Päls är vackert. På djur som fötts med den. När människor klär sig i päls försöker de visa sig överlägsna - som skapelsens krona - genom att visa upp sina troféer. Sina vinster i striderna. Men vilka strider idag mot vilddjur? Annat än enstaka galenpannor till storviltjägare som inte vet var de ska göra av sina pengar. Jag har alltid sett pälsverk, i form av kappor och jackor, som den mest optimala symbolen för dumhet en människa kan ikläda sig. Människan har hud och djur har päls. Med alla varma material som finns idag, till och med pälsimitationer för dem som vill se ut som djur, finns heller ingen ursäkt för pälsdjurshanteringen. Ingen alls!

För mig är det lätt att förstå djurrättsaktivisternas frustration över att ingenting görs för att lagstifta mot den helt onödiga, ovärdiga och grymma hanteringen. Enligt polisens uppskattning är det cirka ett hundra personer som reser runt och deltar vid olika aktioner, inte fler. Samma personer återkommer ständigt i samband med utredningar runt aktionerna.

Att tala om att några tusen människor skulle bli utan arbete om pälsdjursuppfödning förbjuds är verkligen en skymf mot alla de 80 000 kvinnor som blivit utsparkade från vården, som gjorts arbetslösa under 90-talet och som sedan aldrig fått en chans att komma tillbaka eftersom arbetslösa kvinnor över 35 är ointressanta för arbetsgivarna. Samma förhållande gäller 250 000 administratörer, kvinnor mest, som blivit bortrationaliserade av datorer och andra maskiner.

Samma indignation över den eventuella arbetslösheten gäller fiskarna, inför förbudet av torskfisket på grund av risken för utrotning av beståndet; Vad ska de göra om de inte får fiska torsk, döö kanske eller vad menar regeringen? Varför begriper de inte att torsken kommer att ta slut om inte rovdriften upphör, och då kommer de ändå att tvingas sluta fiska torsk. Så de får väl göra som alla andra som blir av med den vanliga försörjningen; Rätta in sig i kön bland arbetssökande, starta eget eller hitta på något annat! Ta det lugnt rent av, pensionera sig och lukta på blommorna.. Börja måla och se a-kassan som medborgarlön eller nåt annat vettigt.

För att vara säker på att inte råka köpa katt- eller hundpäls
så är givetvis rådet som kan vidarebefordras till alla:
Köp inte päls av något slag!
Även minkar, sälar och andra djur behöver sina pälsar själva.


Här ska jag faktiskt kosta på mig en liten politisk fundering, även om jag inte avsett det med dessa sidor. Tivalls produkter - se Nutanas sida under PRODUKTER - är tillverkade i Israel. Det har varit ett stort problem för mig under flera år, och flera andra jag känner, med tanke på deras övergrepp och ockupation på Palestina och det palestinska folket.

Samtidigt vet jag att Tivalls produktion är gammal och utgör en mycket stor del av det vegetariska sortiment vi har att välja på, och det vore ren katastrof för det vegetariska utbudet om det skulle tillintetgöras av bojkotter från omvärlden. Vi måste jämföra det med andra sortiment: Om du kan välja att köpa grönsaker eller kläder från fria eller diktatoriska länder är ju valet enkelt eftersom utbudet är så enormt stort. Men tyvärr så har ju vi vegetarianer inte så mycket att välja på när det gäller köttersättning, och ALL produktion inom detta smala område bör enligt min mening premieras villkorslöst. Jag vill inte tro att det är Sharon - eller några anhängare till hans mördargäng - som står vid grytorna och håvar in pengar på vårt behov av mat. De intäkter som den israeliska staten får in på deras produkter måste dessutom vara såpass marginella att de knappast påverkar deras ekonomi. Vad som håller deras krigsmakt vid liv är till största delen USA.

Vid sidan av Israel som tillverkare av vegetariska alternativ kommer England i storleksordning med sina välsignade Quorn-produkter. Ska man vara konsekvent i sitt avståndstagande från krigshetsare och imperialistiska stater skulle man kanske behöva fundera över handeln med varor från Storbrittanien, eftersom Tony Blair stöder USA:s planer på att bomba Irak. I förlängningen av de frågorna ska vi kanske fråga oss om vi ska stödja Nutanas helveganska sortiment, eftersom det tillverkas i det numera främlingsfientliga Danmark? Och hur förhålla sig till Zannah och  Anamma som är svenska företag? Göran Persson och hans regering som uttalade, redan då många av oss tog avstånd och insåg att detta skulle tjäna helt andra syften (oljan, har det visat sig), sitt "oförblommerade stöd i USA:s "krig mot terrorismen".  Var ska vi sluta nån stans? Var sätter man gränsen?

Att ondska finns får vi dagligen bekräftat. Dagligen kan vi läsa om mord, misshandel, våldtäkter, pedofili med mera. De senaste dagarna dagarna har vi också plågats de senaste dagarna med bilder från Kina där katter stryps långsamt hängande i ståltråd, och hundar som flås levande. Först i TV4:s Kalla Fakta och sedan i Aftonbladet.

För min egen del tror jag att det finns godhet och ondska överallt, i alla läger och i alla länder. I alla politiska partier finns fraktioner från vänster till höger. Goda människor finns överallt liksom onda - eller kärleksfulla och hatiska / kloka och ointelligenta om man föredrar det. Ordet humanism har börjat få en bismak eftersom övervägande delen av mänskligheten kanske inte är god, och hur påverkar det då innebörden i ordet? Men "goda människor" flår definitivt inte levande hundar, som vissa gör borta i Asien, eftersom vi i väst köper och betalar bra utan att fråga. Många människor där borta tycker säkert det är en vidrig hantering - liksom många av oss avskyr den västerländska djurhanteringen - medan kinesiska myndigheterna talar om "stolta traditioner" och är rädda att förlora skatteintäkter..

De människor i Israel som startat och utvecklat Tivalls produkter utsätter inga djur för lidande och död och kan inte hjälpa att de fötts just i Israel. Ska vi straffa dem med bojkotter? Var och en lyder sitt eget samvete, men jag kommer inte att sluta köpa deras varor. Nationalism och patriotism är av ondo anser jag, och rasism och  diskriminering är en naturlig följd av den.
Tivall är ett företag med goda avsikter, liksom Quorn, Anamma, Bonesto och alla andra jag rekommenderar. Jag tänker fortsätta stödja dem så de kan överleva och kämpa för det goda i världen!

Eva-Lena Hedal


Publicerad 2002-11-01
Skriv ut sidan